Jordbruket

Under 1940-talet hade innevånarna till övervägande del sin försörjning via familjejordbruken. Bönderna hade 10-15 hektar åkermark och en djurbesättning på 8-10 kor, några ungdjur och grisuppfödning. Sådana lantbruk gav full försörjning åt en familj. Ett betydande antal småbrukare som enbart ägde två till fyra kor måste däremot ha extrainkomster. Flertalet bönder levererade mjölk till mejeriet i Ljungby. Idag finns det två mjölkbönder kvar med 60-70 kor vardera. Mjölken hämtas numera på gården med tankbil för vidare transport till stormejeri i Skåne.
Jordbruken var ännu under 1940-talen i ringa omfattning mekaniserade. Elektrisk ström fanns inom socknen, men användes till belysning och i mindre el-motorer som drev vattenpumpar och i enstaka fall mjölkmaskiner. Råoljemotorer gav kraft åt tröskverk och vedkap. Fortfarande var gamla vandringsverk i bruk. Få maskiner kom till användning. En bonde klarade sig med harv, plog, ringvält, radsåningsmaskin, hästräfsa, vagn med järnhjul, släde och slåttermaskin. Hästar stod för dragkraften. Ännu in på 1940-talet fanns någon enstaka bonde som använde sina kor som dragdjur.

Gårdens produktion av spannmål måste transporteras till kvarnen i Ljungby för att där malas till mjöl. Transporten utfördes med häst och vagn. Ett jordbruk som gav familjen försörjning kunde köpas för 40 000 – 50 000 kronor.
Några år in på 1950-talet påbörjades en omfattande mekanisering och sammanslagning av lantbruken som alltjämt pågår. De små lantbruken blev olönsamma och dess brukare överlät sin åkerjord och tog anställning inom industrin. Idag återstår endast ett fåtal heltidslantbrukare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*